Delamming
Ja man kan väl säga att vi delammar nu...
Känns sorligt men brösten behöver avlastning... Dom är så såriga och göra så ont. Trots rätt teknik och bra gap, dom hinner helt enkelt inte läka i mellan amningarna, såren slits upp varje gång.

Jag känner både sorg och lättnad! Det var inget lätt beslut. Men med stöd av alla runt och från BVC så känns det bättre.


Vi håller fortfarande på och introducerar ersättningen. Han har fått 30ml som mest och han älskar det. 
Han får en mjölkfri sort som heter pepticat, den är inte helt mjölkfri egentligen kan man säga. Det är en vasslebaserad ersättning, men mjölkproteinet är spjälkat, och det är det dom flesta inte tål.. Än så länge har han inte reagerat på ersättningen. Men han får ju så liten mängd.

Tanken är att vi ska byta ut ett eller två mål per dag. Så varje bröst får en längre vilopaus. 

Ett mål blir till kvällen och så hoppas vi att han sover lite längre sammanhängande istället för att äts varje till varannan timme. Sömnbristen börjar tära på mig..

Jag känne sorg att inte kunna helamma, men vad gör man inte för att hålla sig flytande?

Jag försöker att inte känna mig misslyckad men känslan sköljer över mig ibland och då får jag gråta lite så känns det bättre.

Men Truls är glad, han gillar ersättningen och han verkar må bra av den. Det är huvudsaken..
Ida

Det är inget misslyckande så som du kämpat på! Vill du helamma senare går det ju att gå tillbaka 😊

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress