Han vill så mycket och när det inte går som han vill eller tänkt sig blir han så arg/ledsen/frustrerad/upprörd. 

Räcker med att han kryper med nappen i munnen och tappar den så blir han så ledsen. Snubbla på mattan så är mattan världens hemskaste. Mamma som sätter ner honom på golvet = hur hemskt och dum mamma kan man ha?

Får han inte som han vill får han utbrott deluxe. 

Det tär på oss och framför allt på honom. 

Han vill gå, men kan inte. Han matvägrar; vill inte ha bebis mat, vill inte ha vanlig mat, flaska är big no no såvida han inte är ap trött och nästan sover. Inte sitta i stolen och äta, vara sitta knät.

Vill bara dricka vatten ut vanligt glas, pipmugg och flaska kastas iväg.

Han vill vara stor men också så liten..

Han vill sova i famnen igen på dagarna. Vaara nära.

Självklart påverkar det att han varit/är sjuk men det här började innan.

Tips för att underlätta den här perioden för honom? (Och oss)