En fullständigt kaosartad vecka lider mot sitt slut, nästan iaf. Men det känns som kaoset börjar lägga sig mot ett lugn och det är jag så tacksam för. Det är välkommet och välbehövligt. Både för mig och Robin.
I söndags blev Truls dålig med feber och inga andra symptom. Ville inte äta och var ledsen. Under måndagen hade han verkligen högfeber och var hängig. Hade nån liten virusblåsa på läppen men tänkte inte så mycket på den. Åt inget den dan hellet. Natten till tisdag var helt hysterisk, truls grät och grät och grät och det tog inte slut. Vi vandra runt runt med honom i famnen under hela natten och jag sov nog inte mer än nån timme.. när vi vakna hade han munnen full av blåsor, hela tungan var täckt, insidan av läpparna, utsidan av läpparna, blåsor på händerna och fötter och över kroppen överallt. Och hög hög feber. Det som ut som ett slagfält på honom stackarn. Eftersom vi inte visste vad det var så fick vi en tid på vårdcentralen.
Troligtvis hade han fått höstblåsor, som helt enkelt hade drabbat honom väldigt hårt.
Bara hem och vila, helt smärtlindrande och försöka få i honom vätska.
Så sjukt otajmat. Robin har kaos på jobbet och behövde komma inte och jobba, jag började jobba på onsdagen och Truls som är sjuk. Och därför också så sjukt mammig. Ingen får röra honom än jag. Väldigt frustrerande och jobbigt, för honom och oss.
Så trötta och helt slut så lämnade vi Truls till faster onsdag och torsdag så vi kunde jobba.
Idag är det fredag och jag ska på företagskickoff på münchenbryggeriet, ska bli kul!